Personakt

Oluff Salmonsson

Bonde. Blev ca 42 år.

Född:omkring 1590 Norrflärke, Anundsjö.
Död:1632 Norrflärke, Anundsjö.

Äktenskap med Brritha NN

Vigsel:

Barn:
Anna Oluffsdotter
Swen Olsson (- 1637)

Noteringar

I boskapslängen daterad den 3 januari 1630 hade Oluf salmonss i Wästerfanbyn: "1 häst, 3 Kiör, 1 qwiga, 7 får, 3 risbitare, 3 getter, 1 swin och 2 tunnor råg i utsäde." Vid "Lagha Tingh Then 21 Augustij 1630" förekom Oluff två gånger: "Oloff Sallmonsson i Westerfanbyn, hafwer olofligh nytiatt Mickell Nillsson i Nääs Fiskie Wånor, och der uttagit 5 stycken Laxxar, och Ener han gick der ifriån medh Laxxarna, Möthe Hans granne honom, och fiågadhe honom Hwarest han hafwer tagit dem. Då swaradhe han, at han hafwer tagit utur Wånorna, och strax bar han dem dit igen Sack - 40 Marker". Oluff hade arbetat med skjutsning på Norrstigen, dåtiden riksväg längs kusten norrut. Vid samma ting 1630 nämndes att det hade skett försnillningar: "Oluff Salmonss i Westerfanbyn, hafwer warit i NordmalinghsHållet, och shulle aff hendt någgra Peningar, som woro komm ifrån Westerbotten ifrån Jon Grellsson fögdherij, [och saknades?]... nemhligg - 13 dlr 23 öre". I kanten av protokollet stod en anteckning att frågan uppsköts till "nästa tingh och widare ransakning." Ett och ett halvt år senare "I Anundsiöö sochen stodh lagha tingh thenn 8 februarij åhr 1632". "...Samma dagh komme för räten landzprofosenn, Mats Erichsson, och anklagade en benempdt Oluf Salmonss i Wästerfannbyn, som hafwer i förledne åhr warit i Nordmalinghs hållet och skiutzse de wegfarine som aff och an ressa cronones warf och ährender. Samma tidh kom ifrån Norrbotten från Jon Grelsson fougderij, någhra fierdingar med peningar. Då förde denne för:de Oluff Salmonsson En Fierdongh med peningar ifrån Nordmalingh och skiuza till Grundsunda. Der emilllan skar han Ett håll medh Kniffwen på fierdinghen och der ut stall 13 daller 23 öre peningar. För hans tiuffwerij ähr han dömpt Effter Thet 6 Capitell i tiuffwa balcken ifrån lifwedt." Troligen avrättades han samma år. Stöld bedömdes mycket allvarligt, särskilt om det gällde Kronans medel. Källa: Bengt Sjöbergs bok: Rötter i Anundsjö - en bygd nolaskogs, 1999, sidorna 196-197.