Laurentius Svenonius (Svenonis)

Kyrkoherde. Blev högst 72 år.

Äktenskap med Margareta Engelbertsdotter Janzonia

Noteringar

Johannes Bureus (fornforskaren, språkmannen m.m.) menar att denna Bureättens första närmare kända stamfar var född 1507 och tredje sonen till hövitsmannen i Medelpad. I sin ungdom ska han ha varit insatt i Bure kloster. Den siste abboten där, Jonas Olsson Bure, var en släkting och av denne fick Laurentius lära sig läsa och tillvändes klosterlivet. Från Bure kloster kom han sedan till Fransiskanerna i Uppsala och blev altarist i domkyrkan. Därefter övertog han skötseln av "alla själars prebende" i domkyrkan. Vid reformationens början begav han sig till Stockholm och blev tjänare till Olai Petri. Därifrån sändes han till Norrland för att befrämja den nya kyrkoordningens införande och blev kyrkoherde i Säbrå 1543. Han avböjde erbjudandet av ärkebiskop Lars att bli prost över Ångermanland. Från 1543 arrenderade han några av de gamla, till kronan indragna kyrkojordarna i Säbrå. Vid landstinget i Bjärtrå 29 oktober 1568 gav han tillsammans med övriga pastorer i Ångermanland trohetsförsäkran till Johan III. Enligt taxeringen för Älvsborgs lösen 1571 utgjorde kyrkoherdens lösegendom i silver 128 lod, koppar 6 pund, pengar 380 mark, tenn 1,5 pund, mässing 1 pund, 13 kor, 10 ungnöt, 20 bockar och getter, 12 får, 12 svin, och 5 hästar. Sammanlagda värdet var 1 279 mark, varav en tiondel gick till Älvsborgs lösen. Sönerna uppfostrades först i hemmet. Sedan sändes de till Gävle skola och slutligen till Uppsala. Tiondelängderna för 1572 är de sista som han bevittnat, men enligt uppgift ska han ha dött 1579. Källa: Henning Larsson, sidan 200.