Johan Fellenius

Kyrkoherde. Blev 61 år.

Äktenskap med Helena Gustava Elvius (1673 - 1732)

Noteringar

Prästvigt 1689. En tid var han Bataljonspredikant vid Västmanlands regement. Ägde bergsbruket Stensnäs. Felenius var 1715 nära att drunkna vid en hästfärd på Ljusnarns is. Tillsammans med hustrun och sin adjunkt körde han ner genom isen. Med nöd räddades kyrkoherdeparet men adjunkten drunknade. Johans hälsa fick av detta en obotlig knäck. På en Järnhäll i Ljusnarsbergs kyrka kan följande läsas: "Johannes Fellenius Hellena Elvius Råda om denna graf och häll." Årtalet är 1708. I en krans uppburen av änglar står: "... Christus är mitt liv och döden min vinning." Vid restaureringen av kyrkan i slutet av 1880-talet flyttades de kistor som fanns i kyrkan, bland annat även Fellenius. Hans kista var otymplig, överdragen med svart kläde. Kistans storlek antydde att han i sin livstid varit en reslig gestalt. Vid biskopsvisitationen 1715 hände enligt Karl Hult i "Ljusnarsbergs krönika" följande. Biskop Iser var känd för att vara både snål och sniken. Enligt tidens sed gav prästerna visitatorn en summa pengar efter visitationen. Fellenius, som hade knappt om pengar (han efterlämnade vid sin död sju minderåriga barn), gav Iser en gammal, ärvd silverkanna istället. Iser höll till godo med gåvan, men kyrkoherdens vänner sköt samman medel till en ny kanna som hade inskriptionen "I stället för den som biskopen tog, varåt hela orten log". En tvist mellan Fellenius och en bergmästare Svedberg finns dokumenterad och i förvar i Västerås domkapitels arkiv E:IV 48 a under Västerås bibliotek. Litteraturhänvisningar: Västerås herdaminne av Muncktell. Karl Hult: Ljusnarsberg historia. Svenska släktboken. Personhistorisk tidskrift 1901.