Personakt Antavla

Hans Ersson

Profoss, klockare. Blev högst 65 år.

Far:Erik Persson (1620? - 1667)
Mor:Barbro Simonsdotter (1610? - )

Född:1657 Granö, Umeå lfs.
Bosatt:Stensund, Sorsele.
Död:1722 Stensund, Sorsele.
Begravd:1722-05 Sorsele.

Äktenskap med Barbro Königsdotter (1662 - 1745)

Vigsel:1680.

Barn:
König Hansson Granlund (1682 - 1745)
Hans Hansson (1692 - 1765)
Barbro Hansdotter (1700 - 1763)
Anders Hansson (1707 - 1781)

Noteringar

Lars-Levi och Petrus Leastadius var sonsonsondottersöner till Hans Ersson. Arthur Hazelius, Skansens grundare, var sonsondottersondotterdotterson till Hans Ersson. Komminister Anders Linder i Umeå var sonsondotterdotterson till Hans Ersson. "Handelsmannen ifrån Uhmeå Nills Michelsson Fåsrman förekom, beklagandes sigh öfwer Lappen Siuhl Andersson i Granbyn, att han i Gåår om Afton, under ännu innewarande Marknadstijdh, slagit honom oförmodeligen öfwer Halsen medh sin Näfwe, medan han Forsman /: Sit honos auribus :/ kastade sitt wattn, bredewidh sin Stugu Knuth, som skal wara skiedt utan den ringaste träta, eller brådom skillnad, them emellan, wettandes Fårsman af intet argt mot honom eller någon annan, beropandes sigh på wittne Nembl. Bropfossen Hans Ersson, dän där framstält blef, och wittnade som föllier: Att igår om afton Ungefehr Klåckan Siu, blef han nödsakadt, att föllia med honom Siuhl till att fordra af honom Prästens TijondeReen, och tå dhe under wägen råkade Fårsman, ståendes widh sin StuguKnuth, och kastande sitt wattn, kommer Siuhl af dryckenskap märkeligen belastat, och ärnar fattat i honom /: men om hans Intention war Ondh eller i een Godh Meningh kunde Propfossen intet wähl förstå :/ tå förhindrar han denne Siuhl där ifrån, så att ingen skada honom Forsman skiedde, utan allenast blef något stötter på sin Arm. Men sädan Siuhl kommer ett lijtet stycke ifrån honom, stijger han åter tillbaka, och slåår Fårsman öfwer hallsen utan någon orsak. Siuhl blef tillfrågad om han denne nu Propfossens giorde relation tillstå och wederkiänna wille? Swarade sigh intet kunna draga sigh till minnes hwad han då giorde, efter han så Öfwerdruckin war, kunnandes ingalunda tänkia att det animo injurandi, eller af någon Ondska wore skiedt. Resolutio. Rätten öfwerwägade denne Saak, warande dess betänkiande, att Siuhl Andersson Saakfälles till twenne gånger 3 Daler Sölf M: för twenne pustar lijkmätigdt det 13 Cap: Sårmåla Balken Lands Lagen medh willia, och för det Siuhl stält sigh emoth Fårssman otijdigt, om een Marknads afton, pröfwar Rätten icke obilligt att han äfwenledes bötar till denne Lycksehle Kyrkia, som många reparationer nödwändigt betarfwar Een half Richsdaler. 1701 HANS ERSSONS SKULDER Rådh och Handelsmannen i Uhmeå Stadh Wälbetrodde Östen Joensson Wänman oppwiste här widh Rätten Hans Erichssons i Sorsehle uthgifne skrift den 4 hujus af innehåld, det bem: Hans Erichsson tillstår sigh wara skylldig blefwen efter Richtigh Sluuth Rächningh till honom Östen Joensson Siuttijo Nijo daler 8 öre Kopparmynt, och däremot pantsatt honom all sin Ägendom, att niuti sin betalningh utaf, fram för andra Creditorer, som efter begäran inprotokollerades. 1704 TVIST OM FISKE I FORMSELET Hans Eriksson i Sorsele beswärade sig der öfwer att Capellanen H Lars Rangius skall willia tillägna sigh Fiskeriet uthi ett Sehl Formsehlet wid Nampn, som hörer under hans skatteland Ohlsehlet, dett Hans Eriksson icke allenast i Sexton åhrs tijd klanderlöst brukatt, utan ock förre Åboenden Lappmannen Peder Olufsson warit dess rätte ägare, H. Lars Rangius förmente, att detta Sehl skulle i forna tijder lydt inder Prästeägorne där i Sorsehle, och hans Accessor H. Henrich dett samma i sin tijdh brukat, beropande sigh till wittne, der uthinnan, Mårten Tomasson i Graanbyn, L. Olof Mårtensson i Uhmeåbyn och Lars Andersson i Rahnbyn, de där efter aflagd wittnes Ed hwar för sig intygade som fölier. 1. Mårten Tomasson i Graanbyn uthsade sig längst för detta uthi Siu åhrs tijd för landet Ohlsele skattat hafwa, och ther under stadigt brukat Fiskerijet uthi Formsehlet, Per Olofsson sammaledes efter honom några åhr, och nu Hans Ersson uthi 16 åhr så att bemälte Sehl nu i öfwer 30 åhrs tijd under Ohlsehlets Skatteland ähr brukat, inom samma tijd ähr Kyrkan i Sorsehle opbygder men H. Lars Rangii antesessor H. Henrick Lappo, som wahr ther den första Präst, hade alldrig någre Fiskewåhner der i Formsehlet. 2. Lill Olof Mårtensson i Uhmeåbyn intygade sig aldrig annat hörtt, wettat eler förstått ähn att Formsehlets Fiske hörer under Ohlsehlets Skatteland, och Hans Ersson med sine antecessorer det brukat uthan H. Henrichs eller andres präjuditz och förfång. 3. Lappmannen Nils Thomasson i Granbyn wittnade sammaledes, att Formsehlet alt stadigt lytt under Ohrselet, och framledne Capellanen H. Henrich icke heller haft ther någon rättighet. Så emedan H. Lars Rangius med inga skiel gitter bewijsa, att ofwanbemälte Formsehle för detta lydt under Prästeägorne eller Capellans bordet där i Sorsehle, eller af de hans antecessorer warit brukat, uthan hans påberopande wittnen enhälleligen berätta, att samma Sehl hörer under Skattelandet Ohlsehlet, som Hans Ersson nu åboor, Fördenskull förklaras H. Lars Rangii Kiäremåhl här uthinnan af intet wärde, och Hans Ersson eller den som här efter för landet skattandes warder ther till berättigat."
Källa: Ulrika Öhrnell (Internet).